Status Byfjorden mars 2012

Vattenprofil för Byfjorden den 26 mars 2012. Bilden visar temperatur (röd), salthalt (svart) och syrekoncentration (blå) från ytan till cirka 45 meters djup. Den streckade linjen visar en mätning utförd den 18 januari 2012. Klicka på bilden för större version.

Under februari var Byfjorden täckt med is, varför ingen uppdatering gjordes då. Mars månads mätning genomfördes den 26 mars 2012.

Resultatet från mätningen visar att de senaste dagarnas varma temperaturer snabbt värmt upp ytlagret. De översta metrarna har en temperatur på cirka 6 grader, men under finns betydligt kallare vatten. Även djupvattnet har blivit kallare sedan januari, främst på grund av inflödet som skedde runt nyår (pumparna har varit avstängda sedan januari).

Salthalten har, som en följd av inflödet, ökat något i djupvattnet.

Syrekoncentrationerna har ökat över tröskeldjup. Det beror på att kallare vatten, som det var under vintern, löser mer syre än varmare vatten. Under tröskeldjup minskar syrehalterna däremot snabbt. Det är fortfarande syresatt på alla djup, men under 40 m kommer det snart att saknas syre. Gränsen för syrebrist ligger på cirka 35 m. Eftersom pumparna har varit avstängda sedan i januari har inget nytt syre tillsatts sedan dess.

4 thoughts on “Status Byfjorden mars 2012

  1. Hej,

    Jag har en fråga.

    Idag så tar ni och pumpar ner syrerikt vatten till botten. Har man funderat eller exprimenterat på att göra det i omvänd ordning. Dvs att istället för att pumpa ner syrerikt vatten till botten att man istället skickar upp syrefattigt vatten i luften likt en fontän. Detta borde ju ge vattnet mer syre.

    Tänker att det är ju ofta man ser dammar mm som har fontäner för att syresätta vattnet.

  2. Hej Johan,
    På grund av fjordens grunda tröskel och starka skiktning är det vatten under 15m djup som är stagnant. Där finns (fanns) allt svavelväte och det är mycket giftigt. Därför är det riskabelt att få upp det i ytvattnet. Man skulle kunna ‘lufta’ det och returnera det till samma djup. Men vi vill åstadkomma en effekt till; när vi pumpar ner ytvatten (med låg densitet) och blandar in det i djupvattnet minskar vi densiteten (salthalten) där. Det medför att naturliga inflöden oftare är tillräckligt salta för att tränga ner och byta ut det gamla stagnanta djupvattnet. På så sätt kan pumpningen göras mindre kostsam!
    Hälsningar, Bengt

  3. Har projektet avstannat helt?

    Jag arbetar med projekt där större konstruktioner (t ex broar mm) ibland utförs i vattenmiljöer och då skall alltid en miljökonsekvensanalys beskrivas. Jag har några frågor angående livet i havsmiljön och pumpning i stor skala.
    Hur registreras i projektet om havsbotten har återhämtat sig m h t växt-/djurlivet på grund av syret? Finns i en framtid, när pumpning sker i stor skala, risk för att pumpningen orsakar grumling/strömning av organiskt material? Vad händer med de giftiga ämnena i bottenlagren och vad kan de påverka?

    Hur högt ljud bedöms vindkraftverken/vågkraftverken i storskala i genomsnitt alstra i dBA och hur påverkas bottenliv/djurliv? Vid nya vägprojekt måste hänsyn tas till riktlinjer för bullernivåer, tex för orörda friluftsområden bör en nivå på 40 dBA inte överstigas, vilka gäller för ljud i havsmiljö?

    Lycka till med ert goda arbete!

  4. Hej Tina. Gällande projektet så fortgår det som vanligt. Själva projekttiden är avslutad sedan i mars, men vi har blivit beviljade medel att fortsätta i Byfjorden året ut. Dina övriga frågor får jag be någon i gruppen återkomma med svar på.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>